Inför semestern – lägesrapport från första halvåret 2023

Det är fredag eftermiddag och om ett par timmar tar jag semester. Senaste dagarna har jag summerat halvåret som gått, både ur företagets perspektiv – Kulladal Kitchens – och mitt egna. 

Räknat i antal sålda kök landade vi på exakt samma antal som första halvåret 2022, 47 st. Det förvånade mig lite, eftersom början av 2022 var höjden av högkonjunkturen och vi upplevde ett sanslöst kundtryck, medan 2023 har präglats av inflation, lågkonjunktur och dämpad efterfrågan.

Det här halvåret har också inneburit en skenande eurokurs, som nu kostar oss motsvarande en heltidslön varje månad, jämfört med förra årets eurokurs. Vilket är tråkigt, men svårt att påverka.

Mitt egna mående har inte varit på topp under vintern och våren. Till slut insåg jag att det ringde varningsklockor om utmattning och utbrändhet. Via vår företagsförsäkring gick jag snabb hjälp och har nu börjat gå i terapi, främst i förebyggande syfte. Det är intressant och har redan gett nya insikter.

Med q1-q2 bakom oss, är trenden nu helt klart uppåtgående. Vi har till exempel börjat sälja kök via arkitekter och till fastighetsägare, både i Sverige och Danmark (en fördel med skenande eurokurs är att våra kök blir billigare för utländska kunder). Det känns som en lovande nisch, som vi kommer att fortsätta att utforska. Här finns mer info om hur det går till.

Och nya broschyrbeställningar har börjat strömma in, vilket brukar vara en indikator på att det blir ökad försäljning om några månader. Jag tolkar det också som ett tecken på att kunderna inte längre låter sig hindras av lågkonjunktur och inflation. 5% ränta är det nya normala, folk har vant sig.

Samtalen med potentiella investerare går lite på lågvarv. Jag velar mycket i denna fråga. Ena dagen tycker jag att det är världens bästa idé att ta in nya ägare, nästa dag tycker jag att det vore dumt. Det finns många för- och nackdelar. Dagshumöret avgör vad jag tycker i frågan.

Men jag försöker undvika att landa i någon tvärsäker ståndpunkt. Istället är jag kvar i det ambivalenta tillståndet, att inte veta vad som är bäst, även om detta är obekvämt. För att, min erfarenhet är att när man väl bestämt sig för en åsikt, så tenderar man att hålla fast vid den även om det kommer fram bevis på motsatsen. Därför kan det ibland vara bäst att inte bestämma sig, utan låta det marinera ett tag först.

Nu checkar jag ut. Hörs/ses igen i augusti!

    Prenumerera på bloggen






    [utm_campaign_i][/utm_campaign_i]
    [utm_source_i][/utm_source_i]
    [utm_medium_i][/utm_medium_i]
    [utm_term_i][/utm_term_i]
    [utm_content_i][/utm_content_i]
    [gclid_i][/gclid_i]

    You may also like

    Leave a Reply